EN NY
MÖNSTERVÄRLD
TAR FORM

Han var en av funkiserans pionjärer och en frontfigur för den modernism som han sedan kom att ifrågasätta. Med tiden gick Josef Frank ifrån det stramt funktionella, mot det färgstarkt fantasifulla. Det blev hans eftermäle och signum – formgivning som inspirerat i generationer. Svenskt Tenn ville få en inblick i hur hans verk uppfattas idag; hur samtidens unga studenter tolkar en av vår tids främste formgivare.

Från Tama Art University i Japan, Rhode Island School of Design i USA, The Royal College of Art, School of Design i Storbritannien, Konstfack i Stockholm samt från Textilhögskolan i Borås, skickade tio studenter in sina personliga verk – nyskapande mönster till utställningen i butiken på Strandvägen 5 i Stockholm. Tre av dessa har valts ut att bli bestående inslag i Svenskt Tenns sortiment, och en av dem, framtagen av japanska Kotone Utsunomiya, har dessutom fått klä Josef Franks ikoniska Liljevanschsoffa inför lanseringen.

– När jag satte mig ner för att studera olika växter, upptäckte jag en mängd olika prickar på blommor och blad. Jag tyckte att det såg ut som stjärnor, och det kändes som att jag upptäckt ett helt nytt universum inuti varje planta. När jag sedan såg Josef Franks mönster Mirakel så fick jag en känsla av att han hade upptäckt samma sak. Motivet ger ifrån sig en stark energi, och precis som i flera andra av hans mönster, upplever jag nästan att växterna konverserar med varandra. Jag sitter och tittar på Mirakel, och fantiserar kring varje blommas unika historia. Mitt verk ”The Story of Flowers” är en hommage till Josef Frank, med vilket jag vill ge andra möjligheten att upptäcka samma universum, säger Kotone.

Hennes klasskamrat, Haruka Udo, beskriver även hon en särskild dragning till Josef Franks imaginära växtmotiv.

- Hans mönster ger ifrån sig en alldeles särskild gnista, fylld av liv. De imaginära, botaniska motiven är några av de symboliska detaljer som jag tycker gör Josef Franks verk så unika. De flesta av hans motiv är ljusa, färgstarka och nästan hoppingivande. Det är något som jag vill förmedla även i min mönsterbild.

Att arbeta med mönstret ”Dear Josef Frank” var just lite som att skriva ett personligt brev till honom. Och jag har funderat lite på vad jag skulle sagt om jag hade fått möjligheten att träffa honom på riktigt. Jag hoppas att han hade tyckt att mönstret visar hur stor respekt jag har för hans arbete, säger Haruka Udo.

Josef Frank lät aldrig fantasin sätta gränser i sitt skapande, ett angreppssätt som speglas även i studenternas tolkningar av hans verk. Såväl det lekfulla och fantasifulla som det uttrycksfullt känslomässiga står i fokus i samtliga mönster, och studenten Lisa Englund blev, precis som Kotone och Haruka, inspirerad av Josef Franks slingrande växter och botaniska motiv.

- Jag fastnade särskilt för mönstret US Tree, och i min tolkning utgick jag från samma uppbyggnad; en rak stam med raka grenar som blad och blommor adderats på. Jag hämtade också inspiration från indiska tyger, framförallt deras chintz, som var europeiska beställningsvaror under 1600 - 1700-talet. Jag ville skapa ett mönster där man som betraktare kan upptäcka något nytt varje gång man tittar på det. Att man, även efter att ha haft det i sitt hem i tio år, fortfarande kan se nya detaljer som man tidigare inte tänkt på, säger Lisa Englund.

Josef Frank började utveckla sin mönsterkonst på allvar under 1920-talet. Han hade med sig ett starkt botaniskt intresse sedan unga år, och ritade bland annat en ”egen flora”, bestående av favoriter som bellis, tulpan, ros, vinda, förgätmigej, viol, liljekonvalj, krokus och pärlhyacint. Det hände att dessa blomstermotiv tecknades naturtroget, men oftast var bilderna abstrakta och fantasifulla. I en del mönsterbilder blandas de välkända blommorna med slingrande lianer, vinrankor och fruktmotiv, ofta inspirerade av olika platser och kulturer.

I fantasin reste Josef Frank över hela världen, något som i kombination med kärleken för botaniska motiv resulterade i mönster som Aralia och Mirakel (från 1920-talets senare hälft) Celotocaulis (1930-tal), samt ett flertal mönsterbilder tillkomna på 1940-talet, däribland La Plata, Aramal, Notturno, Hawai och US Tree. Föga anade han nog att flera av dessa mönster under 2018 skulle komma att inspirera en generation unga studenter – framtidens formgivare – till att skapa en helt ny mönstervärld.