#12 Tennets färd till Strandvägen
#12 Tennets färd till Strandvägen
FRÅN 1924 TILL IDAG

TENNETS FÄRD TILL
STRANDVÄGEN

När Estrid Ericson grundade Svenskt Tenn 1924 hade tennet etablerat sig som ett av tidens mest spännande material. Det fanns då enbart en handfull butiker som sålde tennföremål skapade av namnkunniga konstnärer och formgivare som Estrid Ericson, Nils Fougstedt, Anna Petrus Lyttkens, Edvin Öhström och Björn Trägårdh.

Under 1920-talet var det moderna tennet efterfrågat, och det konkurrerade snarare med det nya glaset och keramiken än med andra metaller. Materialet var spännande och aktuellt, och det gav teckningslärarinnan Estrid Ericson en vision och en idé: Hon ville erbjuda allmänheten moderiktig tennkonst till rimliga priser. Med sig hade hon den välrenommerade tennkonstnären Nils Fougstedt som konstnärlig medarbetare och chefsformgivare.

Under sommaren 1924 bestämmer de sig för att starta ”Konsthantverkets verkstad”, och tillsammans med två anställda metallarbetare börjar de tillverka och sälja tennföremål på Kungsholmstorg i Stockholm. Intresset för föremålen blev stort och redan några månader senare – i oktober 1924 – grundar Estrid Ericson på egen hand Firma Svenskt Tenn, med butik och verkstad på Smålandsgatan. Hennes vision har nu tagit ytterligare form, och hon låter den funktionalistiska arkitekten Uno Åhrén inreda den nya butikslokalen. Hennes koncept hyllas och uppmärksammas, däribland i Nya Dagliga Allehanda, som i artikeln ”Konstnärinnan vid kokillen och vid disken” skriver:

”... Det är ett ganska originellt uppslag som hon tänker förverkliga. Hon ämnar nämligen flytta sin verkstad till nya lokaler, som hon förhyrt på Smålandsgatan 40. Men här tänker hon också inreda en butik, som hon själv tänker stå i bakom disken och betjäna sina kunder, då hon inte står i verkstaden och sirar tennsaker.

Tennföremålen tar form Tennföremålen tar form.
Produktion i Humstorp Metallverkstad. Produktion i Humstorp Metallverkstad.
Gediget hantverk bakom varje detalj. Gediget hantverk bakom varje detalj.

Till invigningen av butiken lät Estrid Ericson beställa Svenskt Tenns firmamärke av dåtidens främste grafiska formgivare, Akke Kumlien. Bertil Lybeck ritade de två änglarna i sigillet, som idag kommit att benämnas som ”Änglamärket”. Historiskt sett förekommer ofta bevingade figurer i stämplar, och detta garanterade tenn av högsta kvalitet. Alltsedan dess har Svenskt Tenns egna tennföremål stämplats med änglamärket.

På världsutställningen i Paris 1925 tilldelades Firma Svenskt Tenn guldmedalj för sina unika tennföremål, och detta skedde när företaget knappt var ett år gammalt. Två år senare flyttar butiken och tennverkstaden till nya, större lokaler på Strandvägen 5 i Stockholm. Återigen anlitas Uno Åhrén för att skapa interiören, och i lokaltidningarna står skrivet att det sällan skådats något liknande i Stockholm. Läsarna uppmanades att besöka butiken för att se ”Den mondäna inredningen av herr Åhrén”, då denna typ av inredning annars enbart syntes i storstäder som London eller New York.

Svenskt Tenn har nu huserat i lokalerna på Strandvägen i 90 års tid. Flera av tennföremålen från 1920-talet finns än idag kvar i sortimentet, däribland Anna Petrus Tennlejon, Nils Fougstedts Pipvas och Estrid Ericsons klassiska Brännvinsfisk. Sortimentet är såväl historiskt som nutida och butiken är fortsatt en föränderlig scen – helt i grundaren och tenn-entusiasten Estrid Ericsons anda.