#06 Närodlad design
#06 Närodlad design

SVENSKT TENNNÄRODLAD DESIGN

Hur och var saker tillverkas spelar roll i en värld präglad av miljöutmaningar. Utställningen “Närodlad design” 2016 tar dig med till fem av de svenska verkstäder som Svenskt Tenn anlitat i decennier. Här finns fortfarande den typ av hantverkskunskap som håller på att gå förlorad i Sverige. Kunskap som tidigare överförts från generation till generation men som nu riskerar att försvinna med den äldre generationen i de få, små, producerande familjeföretag som ännu finns kvar.

image description
Oskar polerar den Peruanska Urnan.
image description
image description

Erik startade verkstaden i Västergötland tillsammans med sin fru Inger 1979. Idag jobbar även deras son Oskar och två andra unga medarbetare i verkstaden, som är en av mycket få i Sverige som arbetar hantverksmässigt med tenn. Belägen på samma tomt som parets bostad och granne med ett lantbruk gör den inte mycket väsen av sig. Men i den familjeägda metallverkstan mellan Vänern och Vättern tillverkas Svenskt Tenns mest avancerade tenn- och mässingsprodukter, förutom Estrid Ericsons Peruanska Urna även Anna Petrus tennlejon och Josef Franks ljusstake ”Vänskapsknuten”.

image description
image description
Slipkjolar för polering.
image description
Hantverkaren jämnar till mattans kanter för hand med en sax.
image description

Det är något av en välregisserad balett över produktionen på Sveriges äldsta mattfabrik. På Kasthall har det vävts och tuftats mattor sedan 1889 och inte minst Fredrik, som skjuter in garnet med tuftpistol genom sin väv, bidrar till intrycket. Både hans och de andra tuftarnas hissar rör sig rytmiskt allteftersom arbetet förflyttar sig uppåt på de stora, uppspända vävarna.

När en matta är färdigtuftad förseglas dess stygn med ett vattenbaserat lim, som också hjälper mattan att hålla formen. I det blöta limmet appliceras ytterligare en skyddande väv, som gör mattan än mer stabil.

image description
Arbetet startar i nederkanten av mattan och tuftaren fortsätter sedan sitt arbete uppåt på den horisontellt uppspända väven.
image description

Femton timmar senare är mattan torr och skärs ur sin väv. En kant av tuftväven viks in för hand på baksidan av mattan för att den ska få stabila sidor, och därefter förs en hyvel över mattas lugg. Hantverkaren jämnar också till kanterna med en sax och dammsuger den sedan. Slutligen märks mattan med en läderetikett signerad för hand av vävaren eller tuftaren.

image description
Av rottingens skal tillverkas långa ”skenor”, eller rottingband, som används för att linda ihop möblerna.
image description
image description
Erica flätar en stolsits i rotting.

En brant trappa leder ner till Sveriges enda tillverkare av rottingmöbler. Vi befinner oss i en källare i Gamla Stan, cirka tre kilometer från Svenskt Tenn. Det är här Josef Franks rottingmöbler tillverkas.

Erica Larsson riktar en gasollåga mot en rottingpinne, låter elden slicka den i några sekunder och böjer den sedan i ett verktyg som ser ut som ett rundat järnrör. Därefter baddar hon rottingpinnen med vatten för att porerna i träet ska stängas och formen sätta sig och konstaterar: ”Rotting är ett följsamt material”.

image description image description image description image description image description

Det var John, Ericas farfar, som inledde samarbetet med Josef Frank. Men familjeföretaget har äldre anor än så: Det var Ericas farfars far och farbror som 1903 flyttade från Västerås till Stockholm för att starta Larsson Korgmakare. Idag är det Erica och hennes medarbetare Lasse som sköter tillverkningen. Ibland kommer Ericas tioåriga dotter och hjälper till. Men än är det alldeles för tidigt att sia om huruvida det blir någon femte generation Larsson i verkstaden eller inte.

image description
image description
Tillverkningen av Svenskt Tenns möbler kräver en stor kunskap om materialen.

Snickeriet Eriksson & Söner i Vrena kombinerar högteknologi med en hantverksskicklighet som få kan mäta sig med. I den hundra år gamla originalbyggnaden kan man mycket väl få se Åke Larsson stå och handsvarva ett bordsben till ett Josef Frank-bord – det är en kunskap han numera är väldigt ensam om i Sverige. I ett angränsande rum ytfanerar man skivor till Franks bord, vilket också är en process som kräver stor hantverksskicklighet – att laga och klistra faner till ett enda bord kan ta upp till en arbetsdag.

image description
Åke Larsson har arbetat möbelsnickeriet Eriksson & Söner sedan 1953.
image description
image description
image description
image description
image description
Både den drygt 1000-gradiga glasmassan och koncentrationen som krävs bidrar till den 30-gradiga temperaturen i hyttan på Reijmyre Glasbruk.

Det är 30 grader varmt inne i hyttan, där de flesta arbetar iförda shorts. Både den drygt 1000-gradiga glasmassan och koncentrationen som krävs när man arbetar med gammal drivteknik bidrar till den höga temperaturen.

Ronnie fångar upp glasmassa ur ugnen på en glasblåsarpipa, och formar den jämn på en grafitplatta. Sedan blåser han upp en liten bubbla, som kyles ned till 800 grader, innan ytterligare glasmassa kan fångas upp ur degeln. Glasmassan formas sedan med hjälp av träverktyg, innan den blåses upp i en träform.

När ämnet till glaspjäsen är färdigt, fästs en lång järnstav i botten och vasen knackas bort från glasblåsarpipan. Nu tar en glasblåsarmästare vid och driver för hand fram det som blir pjäsens slutliga form. Sedan hamnar pjäsen på kylröret. Det tar flera timmar innan den svalnar.

Reijmyre Glasbruk har anor från 1810. Den nuvarande vd:n Ulf Rosén växte upp på bruket, eftersom hans pappa Lennart Rosén ägde det under 1950-75. Även hans farfar och farbror har varit i branschen.

image description
image description
image description
Tillverkningen av Tårtfat Tratt tar cirka 41 timmar.