#07 Ett samtal mellan Lisanne Fransen & Carl Folke
#07 Ett samtal mellan Lisanne Fransen & Carl Folke
Ett samtal mellan

Lisanne fransen
& Carl folke

I samband med utställningen Närodlad Design
Text: Annica Kvint
film: Erik Wåhlström / Acne Photography
Tillverkning av tennföremål i Humstorp Metallverkstad.

Tillverkning av tennföremål i Humstorp Metallverkstad.

Hur blir man en bra konsument i en värld med miljöhot? Den frågan är det många som ställer sig idag. Svenskt Tenn bestämde sig för att reda ut saken och sammanförde Lisanne Fransen, utställningskurator för höstens utställning “Närodlad Design”, med Carl Folke, föreståndare vid Beijerinstitutet för forskning i ekologisk ekonomi.

Lisanne Fransen - Svenskt Tenn har en lång historia av hantverksmässig tillverkning i Sverige, och det är den jag har velat lyfta fram i utställningen. Jag träffar många unga människor som vill slå ned på konsumtionstakten och letar efter nya sätt att förhålla sig både till sin konsumtion och den värld och tid vi lever i idag. De äter lokalodlade chips, dricker öl från svenska mikrobryggerier, köper lokalt och ekologiskt odlade grönsaker och förstår att det inte håller att köpa ny inredning till lägenheten vartannat år. Många vill verkligen göra vad de kan för att för de bromsa de miljöhot vi står inför. De vet bara inte riktigt hur!

Carl folke – I en värld där det mesta tillverkas på andra sidan jordklotet är det förstås svårt att kontrollera hur saker blir till. Sverige är ett litet land och har därför, globalt sett, en relativt liten påverkan på klimatförändringar och andra miljöhot. Men vår konsumtion ger ett stort fotavtryck och mindre och mer medveten konsumtion är ett effektivt sätt att som individ hjälpa till att mildra miljöutmaningarna. Jag känner mig ganska hoppfull. Det är många som funderar över sin konsumtion idag och jag ser tydliga tecken på attitydförändringar.

Lisanne – Men det känns som att det går så långsamt?!

Carl – Nej, att det går långsamt håller jag inte med om. Jag tycker att vi befinner oss i rena renässansen idag: det är många som håller på att omformulera sina värderingar och nya värdesystem växer fram. Men att jag är mer positiv än du har förmodligen att göra med att jag har ett längre perspektiv på miljöfrågan. När jag började forska 1983 var ekologi och ekonomi två vitt skilda ämnen. Ekologi ansågs handla enbart om djur och växter och att ekonomiska resonemang kunde inbegripa naturen fanns inte på kartan. Som jag ser det har medvetenheten om att människan är en del av naturen ökat dramatiskt bara sedan vi utifrån Beijerinstitutet startade Stockholm Resilience Center 2007. Tydligast syns förändringarna kanske inom livsmedelsområdet. Men jag ser attitydförändringar i många andra sammanhang också.

Larsson Korgmakare i Gamla Stan i Stockholm.
Larsson Korgmakare i Gamla Stan i Stockholm.
På Kasthall i Kinna har det vävts och tuftats mattor sedan 1889.
På Kasthall i Kinna har det vävts och tuftats mattor sedan 1889.

Lisanne – Vad gör ni mer på Beijerinstitutet?

Carl – Jag brukar säga att vi är en sorts plattform för att förstå den värld vi lever i. Ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut som nyskapar förståelse för sambandet mellan människa och natur. Det är ett samband som alltid funnits där, men som många tappat bort, inte minst i de två, tre senaste generationerna.

Lisanne – Hur då, menar du?

Carl – Vi har några decennier av industrialism bakom oss och den har gradvis fjärmat många människor från naturen och gjort att många sett det som självklart att naturen ska ge oss ”gratissubventioner”. Idag får vi betala priset för det och den värld med planetära gränser som vi nu lever i kräver nya måttstockar för att säkerställa vår egen välfärd. Ett av många tecken på att vi håller på att skapa sådana är att vi börjat värdesätta hantverkskunskap och lokal produktion igen.

Carl – På Beijerinstitutet arbetar vi mycket just med att skapa tankemodeller och terminologi som är anpassade till vår tid. Vi har till exempel bidragit till att introducera och etablera uttryck som naturkapital, ekosystemtjänster, ekologiskt fotavtryck och resiliens – förmågan att leva med förändring och vidareutvecklas – och har genom otaliga rapporter påverkat såväl regeringar som FN-organ och Världsbanken.

Lisanne – Jag är 27 år och ser många jämnåriga omkring mig utveckla vad man skulle kunna sammanfatta som ”klimatdepressioner”. Vi känner oss så maktlösa inför alla miljöhot. Men vi vill självklart göra vad vi kan för att få en bra framtid. Hur tycker du att vi på enklast möjliga vis ska förklara miljöfrågan för dem som inte är så insatta?

Carl – Jag brukar förklara genom att se saken i ett långt historiskt perspektiv. Under de senaste tio tusen åren har holocen, den geologiska epok vi levt i, skänkt oss människor mycket gynnsamma levnadsförhållanden. I början av 1800-talet hade planeten en miljard invånare. Idag har den över sju miljarder och det har varit möjligt eftersom vi haft ett extraordinärt stabilt klimat. Men nu håller vi enligt forskningen på att gå in i en ny geologisk epok, antropocen, människans tidsålder på jorden. En epok då det mänskliga trycket på planeten utgör en global kraft för förändring av jordens biofysiska system som är jämförbar med de geologiska krafterna under jordens hela historia. Idag är det alltså vi människor som utmanar själva grundvalarna för hur jorden fungerar, grundvalar som vår välfärd vilar på. Därför är det hög tid att synliggöra naturkapitalets ekonomiska värde.

Glasblåsning i Reijmyre Glasbruk.
Glasblåsning i Reijmyre Glasbruk.

Lisanne – Men kommer vi att lyckas med det? Kommer det inte alltid att finnas utrymme för de billiga varor som inte tar hänsyn till naturkapitalet men ändå ger tillväxt? Så länge det finns efterfrågan kommer det att finnas utbud, brukar man ju säga.

Carl – Jag menar att vi kommer att lyckas, för jag ser att allt fler faktiskt ändrar konsumtionsmönster. På Beijerinstitutet använder vi numera hellre begreppet framväxt än tillväxt. Framväxt handlar om att nya tankar ofta växer fram från ingenstans. Faktum är att det ofta räcker med att en handfull människor har ett nytt perspektiv på en fråga för att en förändringsprocess ska starta. Även en liten förtrupp kan få att en given struktur att börja skaka i grundvalarna. Bara det faktum att du och jag sitter här och diskuterar konsumtion i dag är en del i den renässans jag pratar om.

Lisanne – Att köpa hantverksmässigt och lokalt producerade saker är förstås dyrare än att köpa massproduktion från andra sidan jordklotet. Men det har stora samhälleliga vinster eftersom man slipper långa transporter och det är också positivt därför att man bibehåller kunskap och arbetstillfällen i Sverige. Dessutom håller hantverk ofta i generationer och blir därför ekonomiskt i längden också för den enskilde konsumenten. Är det den typen av långsiktighet du vill se i nya konsumtionsmönster?

Carl – Att handla lokalt och långsiktigt är bra. Men det räcker självklart inte. För att nya värdesystem ska uppstå krävs inte bara en ökad kunskap om sambandet mellan människa och natur utan också en djupare förståelse. Vi måste förstå att planeten alltid kommer att finnas, oavsett vad vi gör med den – frågan är istället om vi människor kommer att finnas kvar på den eller inte. Vi måste inse att det är vi som är beroende av naturen. Inte tvärtom.

Snickeriet Eriksson & Söner tillverkar Josef Franks klassiska möbler.
Snickeriet Eriksson & Söner tillverkar Josef Franks klassiska möbler.

Svenskt Tenn ägs av Kjell och Märta Beijers stiftelse. Det överskott som genereras går till forskning inom bland annat ekologisk hållbarhet och miljövård vid Beijerinstitutet vid Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. Beijerinstitutets forskning ger en djupare förståelse för samspelet mellan ekologiska system och samhällets och ekonomins utveckling. Målet är att finna vägar till en hållbar framtid för mänskligheten.