Eric Ericson låter sig inte stoppas in i ett fack. Han är lika mycket författaren som formgivare, förläggare, konstnär och satiriker. Men man skulle också kunna presentera honom som ett fan av Estrid Ericson och konstatera att en sak som förenar alla hans yrkesroller är hans stora intresse för historia.
– Estrid Ericson var otrolig som konstnärlig ledare. Redan på 1920-talet lyckades hon engagera tidens bästa formgivare, som Nils Fougstedt, Anna Petrus och Uno Åhrén. Men hon var samtidigt öppen för att överge funktionalismen när hon träffade Josef Frank. Jag är oerhört fascinerad av Estrid Ericson och allt som hon åstadkom, säger Eric Ericson, som både producerat en utställning om Svenskt Tenns grundare i hennes hemstad Hjo och gett ut en bok om henne på det egna bokförlaget Orosdi-Back.
Den svenska 1920- och 30-talsformen är en återkommande inspirationskälla för formgivaren Eric Ericson, vilket avspeglar sig inte minst i de produkter han ritat för Svenskt Tenn. Ta till exempel de teatraliska ansikten som är graverade på baksidan av handspeglarna i kollektionen ”Självbild”, som tillverkas i tenn och lindat skinn. Eller ta Erics tennkrukor, de är enligt upphovsmannen mycket influerade av den stilepok han kallar Sveriges mest säregna: både till formen, som är fyrkantig i botten och klockar sig utåt i toppen, och i de teatraliska ansiktena.
Den svenska 1920- och 30-talsformen är en återkommande inspirationskälla för formgivaren Eric Ericson.
Erics intresse för historia har också färgat av sig på bokutgivningen i det egna förlaget, den rymmer bland annat böcker om Josef Frank och Näfveqvarns Bruk, som tillverkade saker inte minst av Svenskt Tenns tidiga formgivare, som Anna Petrus och Gunnar Asplund.
– Att Orosdi-Back ger ut en serie billiga pocketböcker är inte heller någon slump – den idén är inspirerad av Gregor Paulssons tidiga 1900-talsskrift ”Vackrare vardagsvara”, säger Eric.
Som författare kom Eric Ericssons genombrott 2003 med boken ”Brev till samhället”, i vilken han skriver skruvade brev till företag och organisationer och får lika skruvade svar tillbaka. Han när en aldrig sinande fascination för samhällsplanering och –utveckling och den har kommit till uttryck också till exempel i sällskapsspelet ”Välkommen till samhället”, ett samarbete med konstnären Lars Arrhenius. Men den har även kommit Svenskt Tenn till del i flera sammanhang.
“Jag är intresserad av varför saker ser ut som de gör i en viss tid och vilka tillverkningsprocesser man använder i olika tider.”
Svenskt Tenn ägs av Kjell och Märta Beijers stiftelse, som ger stora forskningsanslag bland annat till Beijerinstitutet. Där bedrivs forskning om samspelet mellan människa och natur, och när Svenskt Tenn på det temat visade utställningen ”Biosfärens mönster” fick fyra konstnärer, varav Eric Ericson var en, i varsin affisch tolka Beijerinstitutets forskning.
– Jag är intresserad av varför saker ser ut som de gör i en viss tid och vilka tillverkningsprocesser man använder i olika tider. Det har i sin tur att göra med hur samhället fungerar, säger Eric.
När vi ses håller han på att skriva en bok om en av de tusentals nazister som flydde till mellanöstern efter andra världskriget. Men när det gäller formgivning håller han sig gärna till Sverige och Svenskt Tenn.
– Jag vill bidra till saker som står för kvalitet.
