Ljusa detaljer, färgstarka textilier och luftig form ger tidig vår i vardagsrummet.

Vår i vardagsrummet Med klassisk & samtida form

Arkitekten Per Öbergs soffbord i stål ger ett intryck av lätthet samtidigt som materialet inger både tyngd och kvalitetskänsla. Han formgav bordet år 2000 i samband med ett uppdrag på Smådalarö i Stockholm. Per tyckte att det fattades ett soffbord i inredningen, och beslöt sig för att skapa ett själv.

– Jag har alltid tyckt om smidesmöbler då de blir smäckra men också neutrala. Särskilt möblerna som ritades i Frankrike under början och mitten av 1900 talet av arkitekter och konstnärer som Jean-Michel Frank, Diego Giacometti, Jean Royere och Jaques Adnet berättar han.

Själva formen på brickan är inspirerad av plåtbrickor från 1800-talet med sina uppsvängda kanter och underredet tillverkades separat och hopfällbart för att göra bordet lätt att transportera.

– Bordet skulle ha ett eget utryck men också smälta in i en eklektisk miljö. För att göra en rund skiva med en kant som produceras i en mindre upplaga, föll jag för att använda en gammal teknik, trycksvarvning. Det innebär att metallskivan läggs mot en matris som roterar medan en ”kula” med hävarm pressar ned metallen mot formen. Lite som när man drejar. En hantverksmässig småskalig industriell process, som görs fortfarande.

Soffbord Per Öberg

Försilvrade ljusstakar ger ett ljust och ombonat intryck.

Klassiskt tenn, silvriga detaljer och gröna inslag ger ett ljust och ombonat intryck. Den sexarmade ljusstaken formgavs av Josef Frank 1934. Det var hans första försök att modernisera den klassiska kandelabern, och har sedan dess blivit något av en klassiker på Svenskt Tenn.

6-Armad ljusstake

Runt om i världen finns det otaliga varianter av Frisörstolen – även känd som ”Klismosstolen” – sprungen ur det antika Grekland. Näst intill alla formgivare har skapat sin egen variant på stolen, vars form kom till för att göra det enkelt för en frisör att komma åt att klippa håret på ett huvuds alla sidor. Stolstypen kom till Sverige i slutet av 1700-talet och kan bland annat ses på Gustaf III:s Haga slott i Stockholm.

Josef Franks tolkning är formgiven år 1925 för Haus und garten. I den är benen lätt utsvängda i klassiskt Frank-manér. Det halvrundelformade ryggbrättet gör att stolen blir extra vacker vid ett runt matbord. Nästan samma design från Haus und garten-tiden togs upp av Svenskt Tenn strax efter att Josef Frank knutits till firman 1934 och gavs då nr 300, som är det lägsta modellnumret för en Frank-möbel hos Svenskt Tenn.

Stol 300